Posts

Showing posts from June, 2014

Mormors kusiner befann sig på ön-los primos de mi abuela estaban en la isla

Det här kom som en stor överraskning för mig precis innan jag skulle flytta till ön.Mormor berättade för mig att hennes stora dröm var att få komma till Dominikanska Republiken. Hennes kusiner emigrerade dit när hon var barn. Min mormor var född 1914 ( på Mallorca) men i tonåren sa hon att hon var förtjust i sin kusin som bodde i La Vega,  Dom Rep. Astrid, gå och hälsa på min kusin, sa hon. Han har en järnaffär. Jag var  och sökte efter järnaffären men då sa de att han kusinen José Tomas Font, inte var i La Vega utan kom bara dit till kontoret på fredagarna, och att familjen inte längre hade någon järnaffär utan att de är en av de största exportörerna av kaffe. De hade ett stort företag på Avenidan John F Kennedy i Santo Domingo. Nu distribuerar de även medicin över hela landet. En hel begyggelse i La Vega är uppkallat efter deras båda efternamn Font Gamundi. De var tydligen lite viktiga där och säkert att La Vega inte var så stort när de kom dit för där pratar man spanska ...

Fick två pesos för den blinde mannen- Me dieron dos pesos por el hombre ciego

              En gång när jag skulle hjälpa  en blind man över gatan i Santo Domingo, då kom en dam fram till mig och gav mig 2 pesos.   Tengo que contar que una vez cuando ayudé a un hombre ciego a cruzar la calle en Santo Domingo, pues vino una señora y me dió dos pesos. Jag gav naturligtvis de två slantarna till den blinde, Le dí los dos pesos al ciego,  men det roliga var att jag kunde ju inte säga till damen: den här blinde mannen är inte min. pero lo gracioso del asunto es que no le podía decir "este no es mi ciego " Jag ville ju inte förolämpa mannen. No quería ofender al hombre En annan händelse: Otro acontecimiento: Jag var och storhandlade i en mataffär i Santo Domingo.  Estaba haciendo las compras de la semana en una tienda de comestibles en Santo Domingo. När jag var klar och hade betalat packade en man som stod vid  kassan in mina matvaror i en kartong. Cuando estaba lista y había pagado, un hombr...

Utav eländet kom något gott-de lo malo siempre viene algo bueno.

När jag kom till Dominikanska Republiken så  var jag så utmattad och sjuk...för jag hade stressat för mycket och haft för många järn i elden. Jag hade haft tre arbeten ett tag men även att min flicka blev sjuk av en parasit i Sverige av en ovårdad hund. Kämpandet med att få vård och att hon inte skulle dö och att jag fick åka utomlands för att få vård för henne,all denna kamp med läkaren som behandlade mig som knäpp i Sverige när jag sa att jag trodde hon fått en parasit eller bakterie av en hund som slickat henne  munnen. Hon kräktes och hade diarré i åtta månader och jag gav henne bröstmjölk nästan hela tiden för jag trodde hon skulle bli uttorkad och dö. Till slut åkte vi till min mans land och där hittade de vad hon hade efter en timme. Hon lades in en vecka och fick behandling och blev frisk. Några år gick men helt plötsligt en dag kunde jag knappt gå upp ur sängen. Dagen innan trodde jag huvudet skulle sprängas. Sedan förlorade jag närminnet. Jag kunde inte hålla någon...

En svart man, svart som natten- un hombre negro, negro como la noche

Egentligen vill jag inte tala om hudfärgen på en människa för för mig är det hjärtat som räknas och personens goda gärningar, men i Linas mammas ögon var han för svart Linas blivande man och skulle förstöra rasen. De var ju mulatter och en mörkare hudfärg var inte bra för henne, trots att hon var en karismatiker inom den katolska grenen. Hon var mycket troende, för varje gång jag hade något problem och jag var orolig (när jag bodde hos dem första gången jag kom på besök) så sa hon ..Astrid be till Gud och lämna dina bekymmer åt honom och du får se att han svarar. Hon sa det med en sådan inlevelse och tro att fast jag inte är så förtjust av deras lära så tyckte jag hon var en underbart ödmjuk och troende person, med sina brister. Hon lever fortfarande men jag tror hon är påväg till nittio hon är lång och ståtlig och hennes rygg är så rak för hon har burit mycket vatten i sitt liv i stora kärl på huvudet. Precis som man gör i Afrika. Musklerna längst ryggraden utvecklas och jag observer...

Serenader och vapensmuggling-serenatas y contrabando de armas

En jul, första julen, jag tror det var den 24 eller 25 december 1989 så hörde jag någon sjunga utanför med sin gitarr att han älskade mig, att jag var vacker och att han ville ha mig. Jag blev jätteförskräckt för jag tänkte: vad ska min man tro? Jag kände inte ens karln så det här var ju helkonstigt för mig. Musiken var vacker i alla fall men jag  tror att jag blev väldigt generad och jag gick inte fram till grinden för att lyssna för serenader sjunger man ju ägnade till sin älskade. Dagen innan hade grannflickan kommit med en flaska vin, dottern till tupptjuven, och sagt God jul! Det var inte alltid det var så kul med mina grannar för vi hade några som spelade domino till tre på natten och man slog dominobitarna mot bordet precis bredvid sovrumsfönster några meter bort. Sedan hade jag några som spelade musik från två håll. Jag trodde jag skulle bli tokig i början och jag minns att jag sa till min man att jag inte visste om jag skulle stå ut. men jag bad till Gud att oväsendet s...

Levande begravd - enterrada viva

         Död flicka började svettas Det som jag varit med om skulle värma öronen på många. De mest otroliga saker har jag sett och varit med om. Ja, här skulle det vara sensationellt och kanske konstigt. Ibland kommer allt bara upp, när jag sitter på tåget eller på bussen och jag kan bli ganska okoncentrerad då så det är lätt att åka för långt. Så många samtal jag minns och händelser när jag bodde i Dominikanska Republiken. Allt har jag förvarat i min hjärna som jag plockar fram ibland ur hårddisken.  Nu minns jag en dag då jag var och hälsade på ett äldre par som jag hjälpte lite med läsandet för de var nästan analfabeter.Vi läste högt ur en bok tillsammans och då berättade man för mig: -Vet du...igår begravde de en flicka och när de skulle begrava henne så började hon svettas.  Svetten rann i ansiktet på henne.  -Släkten tyckte begravningen var för dyr så de begravde henne i alla fall, berättade damen allvarsamt. Jag föreställde mig hela k...

Svalkande höjder på högsta bergets topp: Pico Duarte- alturas refrescantes en el pico más alto: Pico Duarte

Dominikanska Republiken: Pico Duarte Från min vistelse där, under  ett av mina år, på sommaren -90.                                 Det var så varmt o jag ville svalka av mig o kom då att tänka på en plats i mitten av ön där det är svalt. -Nej , nu måste vi göra något annorlunda på vår semester, kommenterade jag. Vad tycker ni?, undrade jag. - Kan vi inte hyra en buss och så slår vi oss samman med det här paret som är på besök, så de får se lite av landet? Det skulle de nog tycka om, tyckte någon i gruppen.  Så här utvecklades vår geniala idé att åka upp  till Dominikanska Republikens högsta berg  Pico Duarte på drygt 2000 m. Vi var tio personer som fick tag i en ettårig Toyotabuss för 12 pers, efter alla förhandlingar om priset. Alla var nöjda och jag tänkte: Äntligen till svalare platser! Glatt började vår färd mot Pico Duarte. Vi skämtade o skrattade. Tog några kort på vägen o s...

Konstiga saker hände - cosas raras sucedieron

Ibland hände det en del konstiga saker på ön och folk berättade om grisar som var halvt människor, karlar och kvinnor som förvandlade sig till djur. En del grejor tog jag med en nypa salt för inte hade jag sett något av detta men så hände det att en  tropisk natt tittade två sneda ögon på mig i mörkret. De såg ut som två strålkastare. Jag trodde det var ett djur som kommit in, och började skrika av rädsla, men dessa ögon kom närmare och närmare mig och jag minns att jag ställde mig i sängen för att fumla efter ljusknappen på väggen,  men när jag tände ljuset fanns där ingenting,  Sedan, nästa dag fick jag höra att grannarna trott att min man slagit mig p g a skriket de hade hört. Jag fick aldrig reda på vad det var för några ögon. En del sa att det var en ande, och nu när jag pratat med min dotter, efter tjugo år, så säger hon att hon såg dessa ögon nattetid och trodde att hon drömde.  Stackars liten! Vad rädd hon måste ha varit. En spökhistoria till:...

Hönsgården och marijuanaodlingen-El corral de gallinas y la siembra de marihuana

Image
De kommer för att träffa mig  hade önskat mig en hönsgård och det blev en liten hönsgård på bakgården där huset stod som vi hade köpt. De här hönsen här ovan var inte mina höns för mina var inte vita utan de flesta var bruna, förutom Carolina min älsklingshöna. Huset var inte färdigt utan vi fick lägga golv och göra färdigt allt, som kök och badrum, trädgården med massor av bananplantor som jag fann utanför husen i byn när jag var ute och gick och de sådde jag. Det blev alla möjliga bananer..små, stora och t o m röda bananer. Allt var en överaskning när de växte till sig, för jag visste ju inte vad det var för ena bananträd. De  hade jag aldrig sett i hela mitt liv. Inte heller marijuana- fröna som jag hittade och satte på framsidan för jag tyckte blommorna var så fina men när jag fick besök från Sverige så utbrast Larsa, min systers blivande svärfar. ( Då visste hon inte att Larsa skulle bli hennes svärfar.) Astrid, vad fan har du sått Marijuana?  Det visste ju inte...