Verklighetsdrömmen

Jo, när vi bodde där uppe på berget i La Flecha så kom María, en flicka som brukade komma och hjälpa till fast jag sa att jag hade lite pengar just då, men jag gav henna mat och lite kläder och några pesos för jag tyckte synd om henne. En dag sa jag till María:  kom inte mer för jag har ingen bra ekonomi just nu och jag kan inte hjälpa dig, men hon kom i alla fall, men den här dagen hade hon något på hjärtat frånsett att hon åter igen sa att hon ville hjälpa mig. Hon berättade att hennes mor hade bränt upp hennes brors hus bredvid dem i staden Samaná där hennes svägerska också bodde som hon inte var sams med och bäbisen hade dött av branden. Jag minns då hur hon hade erbjudit mig tomten där intill och sagt att jag skulle få den, men hon hade åtta barn och jag visste att hon ville att jag skulle vara som något slags stöd för dem, kanske ekonomiskt tänkte jag då. Jag hade bara tittat på den men sa inget..varken ja eller nej. Hörde bara hur de bråkade hon och svägerskan och hon sa a...